publicerad: 2015
onyttighet
o|nytt·ig·het
substantiv
~en ~er onyttig
Singular | |
---|---|
en onyttighet | obestämd form |
en onyttighets | obestämd form genitiv |
onyttigheten | bestämd form |
onyttighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
onyttigheter | obestämd form |
onyttigheters | obestämd form genitiv |
onyttigheterna | bestämd form |
onyttigheternas | bestämd form genitiv |