publicerad: 2015
optimist
opt·im·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er optimism
Singular | |
---|---|
en optimist | obestämd form |
en optimists | obestämd form genitiv |
optimisten | bestämd form |
optimistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
optimister | obestämd form |
optimisters | obestämd form genitiv |
optimisterna | bestämd form |
optimisternas | bestämd form genitiv |