publicerad: 2015
original
orig·in·al
[orgina´l]
substantiv
~et; pl. ~ 1 självständig skapelse utan egentlig föregångare; förlaga2 besynnerlig person – Alla sammansättn. med original- hör till original 1.
Singular | |
---|---|
ett original | obestämd form |
ett originals | obestämd form genitiv |
originalet | bestämd form |
originalets | bestämd form genitiv |
Plural | |
original | obestämd form |
originals | obestämd form genitiv |
originalen | bestämd form |
originalens | bestämd form genitiv |