publicerad: 2015
originalritning
orig·in·al|rit·ning
substantiv
~en ~ar original 1 ritning
Singular | |
---|---|
en originalritning | obestämd form |
en originalritnings | obestämd form genitiv |
originalritningen | bestämd form |
originalritningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
originalritningar | obestämd form |
originalritningars | obestämd form genitiv |
originalritningarna | bestämd form |
originalritningarnas | bestämd form genitiv |