publicerad: 2015
orkester
ork·ester
[orkes´ter]
substantiv
~n orkestrar
Singular | |
---|---|
en orkester | obestämd form |
en orkesters | obestämd form genitiv |
orkestern | bestämd form |
orkesterns | bestämd form genitiv |
Plural | |
orkestrar | obestämd form |
orkestrars | obestämd form genitiv |
orkestrarna | bestämd form |
orkestrarnas | bestämd form genitiv |