publicerad: 2015
ortsombud
orts|om·bud
substantiv
~et; pl. ~ ort 1 ombud
Singular | |
---|---|
ett ortsombud | obestämd form |
ett ortsombuds | obestämd form genitiv |
ortsombudet | bestämd form |
ortsombudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ortsombud | obestämd form |
ortsombuds | obestämd form genitiv |
ortsombuden | bestämd form |
ortsombudens | bestämd form genitiv |