publicerad: 2015
osportslighet
o|sports·lig·het
substantiv
~en ~er osportslig
Singular | |
---|---|
en osportslighet | obestämd form |
en osportslighets | obestämd form genitiv |
osportsligheten | bestämd form |
osportslighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
osportsligheter | obestämd form |
osportsligheters | obestämd form genitiv |
osportsligheterna | bestämd form |
osportsligheternas | bestämd form genitiv |