publicerad: 2015
otäcking
o|täck·ing
substantiv
~en ~ar • otäck mansperson
Singular | |
---|---|
en otäcking | obestämd form |
en otäckings | obestämd form genitiv |
otäckingen | bestämd form |
otäckingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
otäckingar | obestämd form |
otäckingars | obestämd form genitiv |
otäckingarna | bestämd form |
otäckingarnas | bestämd form genitiv |