SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oumbärlighet
o|­um·­bär·­lig·­het substantiv ~en ~er oumbärlig
Singular
en oumbärlighetobestämd form
en oumbärlighetsobestämd form genitiv
oumbärlighetenbestämd form
oumbärlighetensbestämd form genitiv
Plural
oumbärligheterobestämd form
oumbärlighetersobestämd form genitiv
oumbärligheternabestämd form
oumbärligheternasbestämd form genitiv