publicerad: 2015
ovanlighet
o|van·lig·het
substantiv
~en ~er • för ovanlighetens skull ovanligt nog
Singular | |
---|---|
en ovanlighet | obestämd form |
en ovanlighets | obestämd form genitiv |
ovanligheten | bestämd form |
ovanlighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ovanligheter | obestämd form |
ovanligheters | obestämd form genitiv |
ovanligheterna | bestämd form |
ovanligheternas | bestämd form genitiv |