publicerad: 2015
ovederhäftighet
o|veder·häft·ig·het
substantiv
~en ~er ovederhäftig
Singular | |
---|---|
en ovederhäftighet | obestämd form |
en ovederhäftighets | obestämd form genitiv |
ovederhäftigheten | bestämd form |
ovederhäftighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ovederhäftigheter | obestämd form |
ovederhäftigheters | obestämd form genitiv |
ovederhäftigheterna | bestämd form |
ovederhäftigheternas | bestämd form genitiv |