SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ovettighet
o|­vett·­ig·­het substantiv ~en ~er ovettig
Singular
en ovettighetobestämd form
en ovettighetsobestämd form genitiv
ovettighetenbestämd form
ovettighetensbestämd form genitiv
Plural
ovettigheterobestämd form
ovettighetersobestämd form genitiv
ovettigheternabestämd form
ovettigheternasbestämd form genitiv