publicerad: 2015
parkettläggare
park·ett|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna • till parkett 2 lägga
| Singular | |
|---|---|
| en parkettläggare | obestämd form |
| en parkettläggares | obestämd form genitiv |
| parkettläggaren | bestämd form |
| parkettläggarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| parkettläggare | obestämd form |
| parkettläggares | obestämd form genitiv |
| parkettläggarna | bestämd form |
| parkettläggarnas | bestämd form genitiv |


