publicerad: 2015
parkettläggare
park·ett|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna • till parkett 2 lägga
Singular | |
---|---|
en parkettläggare | obestämd form |
en parkettläggares | obestämd form genitiv |
parkettläggaren | bestämd form |
parkettläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
parkettläggare | obestämd form |
parkettläggares | obestämd form genitiv |
parkettläggarna | bestämd form |
parkettläggarnas | bestämd form genitiv |