publicerad: 2015
passgångare
pass|gång·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑gångarna • djur med passgång
| Singular | |
|---|---|
| en passgångare | obestämd form |
| en passgångares | obestämd form genitiv |
| passgångaren | bestämd form |
| passgångarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| passgångare | obestämd form |
| passgångares | obestämd form genitiv |
| passgångarna | bestämd form |
| passgångarnas | bestämd form genitiv |


