publicerad: 2015
personalunion
pers·on·al|un·ion
substantiv
~en ~er • mellan stater med gemensamt statsöverhuvud
Singular | |
---|---|
en personalunion | obestämd form |
en personalunions | obestämd form genitiv |
personalunionen | bestämd form |
personalunionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
personalunioner | obestämd form |
personalunioners | obestämd form genitiv |
personalunionerna | bestämd form |
personalunionernas | bestämd form genitiv |
SAOL