publicerad: 2015
plattläggare
platt|lägg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läggarna • till 1platta 1 lägga
Singular | |
---|---|
en plattläggare | obestämd form |
en plattläggares | obestämd form genitiv |
plattläggaren | bestämd form |
plattläggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plattläggare | obestämd form |
plattläggares | obestämd form genitiv |
plattläggarna | bestämd form |
plattläggarnas | bestämd form genitiv |