publicerad: 2015
plita
1plita
substantiv
~n plitor • ⟨vard.⟩ blemma, kvissla
Singular | |
---|---|
en plita | obestämd form |
en plitas | obestämd form genitiv |
plitan | bestämd form |
plitans | bestämd form genitiv |
Plural | |
plitor | obestämd form |
plitors | obestämd form genitiv |
plitorna | bestämd form |
plitornas | bestämd form genitiv |
2plita
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ skriva
Finita former | |
---|---|
plitar | presens aktiv |
plitas | presens passiv |
plitade | preteritum aktiv |
plitades | preteritum passiv |
plita | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att plita | infinitiv aktiv |
att plitas | infinitiv passiv |
har/hade plitat | supinum aktiv |
har/hade plitats | supinum passiv |
Presens particip | |
plitande |