publicerad: 2015
polityr
pol·it·yr
[‑y´r]
substantiv
~en ~er • polering; glans hos polerad yta; lack för polering av trä; yttre förfining
Singular | |
---|---|
en polityr | obestämd form |
en polityrs | obestämd form genitiv |
polityren | bestämd form |
polityrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
polityrer | obestämd form |
polityrers | obestämd form genitiv |
polityrerna | bestämd form |
polityrernas | bestämd form genitiv |