publicerad: 2015
polyglott
1poly·glott
[‑glåt´]
substantiv
~en ~er • flerspråkig person
Singular | |
---|---|
en polyglott | obestämd form |
en polyglotts | obestämd form genitiv |
polyglotten | bestämd form |
polyglottens | bestämd form genitiv |
Plural | |
polyglotter | obestämd form |
polyglotters | obestämd form genitiv |
polyglotterna | bestämd form |
polyglotternas | bestämd form genitiv |
2poly·glott
[‑glåt´]
adjektiv; n. ~, ~a • flerspråkig
Positiv | |
---|---|
en polyglott + substantiv | |
ett polyglott + substantiv | |
den/det/de polyglotta + substantiv | |
den polyglotte + maskulint substantiv |