publicerad: 2015
polykarbonat
poly|karb·on·at
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er • en termoplast
Singular | |
---|---|
en polykarbonat (ett polykarbonat) | obestämd form |
en polykarbonats (ett polykarbonats) | obestämd form genitiv |
polykarbonaten (polykarbonatet) | bestämd form |
polykarbonatens (polykarbonatets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
polykarbonater | obestämd form |
polykarbonaters | obestämd form genitiv |
polykarbonaterna | bestämd form |
polykarbonaternas | bestämd form genitiv |