publicerad: 2015
prillighet
prill·ig·het
substantiv
~en ~er prillig
Singular | |
---|---|
en prillighet | obestämd form |
en prillighets | obestämd form genitiv |
prilligheten | bestämd form |
prillighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prilligheter | obestämd form |
prilligheters | obestämd form genitiv |
prilligheterna | bestämd form |
prilligheternas | bestämd form genitiv |