publicerad: 2015
privatist
priv·at·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er • i äldre tid: person som avlade real- el. studentexamen utan att vara elev vid skola med examensrätt
Singular | |
---|---|
en privatist | obestämd form |
en privatists | obestämd form genitiv |
privatisten | bestämd form |
privatistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
privatister | obestämd form |
privatisters | obestämd form genitiv |
privatisterna | bestämd form |
privatisternas | bestämd form genitiv |