publicerad: 2015
prokurafullmakt
pro·kura|full·makt
substantiv
~en ~er prokura fullmakt
Singular | |
---|---|
en prokurafullmakt | obestämd form |
en prokurafullmakts | obestämd form genitiv |
prokurafullmakten | bestämd form |
prokurafullmaktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
prokurafullmakter | obestämd form |
prokurafullmakters | obestämd form genitiv |
prokurafullmakterna | bestämd form |
prokurafullmakternas | bestämd form genitiv |