publicerad: 2015
prolongera
pro·long·era
[‑loŋge´ra]
verb
~de ~t • förlänga, ge förlängd giltighet åt, bevilja uppskov med
| Finita former | |
|---|---|
| prolongerar | presens aktiv |
| prolongeras | presens passiv |
| prolongerade | preteritum aktiv |
| prolongerades | preteritum passiv |
| prolongera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att prolongera | infinitiv aktiv |
| att prolongeras | infinitiv passiv |
| har/hade prolongerat | supinum aktiv |
| har/hade prolongerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| prolongerande | |
| Perfekt particip | |
| en prolongerad + substantiv | |
| ett prolongerat + substantiv | |
| den/det/de prolongerade + substantiv | |


