publicerad: 2015
protestledare
pro·test|led·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ledarna protest 1 ledare 1
Singular | |
---|---|
en protestledare | obestämd form |
en protestledares | obestämd form genitiv |
protestledaren | bestämd form |
protestledarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
protestledare | obestämd form |
protestledares | obestämd form genitiv |
protestledarna | bestämd form |
protestledarnas | bestämd form genitiv |