publicerad: 2015
prålighet
prål·ig·het
substantiv
~en ~er prålig
Singular | |
---|---|
en prålighet | obestämd form |
en prålighets | obestämd form genitiv |
pråligheten | bestämd form |
prålighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
pråligheter | obestämd form |
pråligheters | obestämd form genitiv |
pråligheterna | bestämd form |
pråligheternas | bestämd form genitiv |