publicerad: 2015
punkmusiker
punk|mus·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ punkmusik
Singular | |
---|---|
en punkmusiker | obestämd form |
en punkmusikers | obestämd form genitiv |
punkmusikern | bestämd form |
punkmusikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
punkmusiker | obestämd form |
punkmusikers | obestämd form genitiv |
punkmusikerna | bestämd form |
punkmusikernas | bestämd form genitiv |