publicerad: 2015
påbörda
på|börda
verb
~de ~t • betunga med; lägga ngn ngt till last
| Finita former | |
|---|---|
| påbördar | presens aktiv |
| påbördas | presens passiv |
| påbördade | preteritum aktiv |
| påbördades | preteritum passiv |
| påbörda | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att påbörda | infinitiv aktiv |
| att påbördas | infinitiv passiv |
| har/hade påbördat | supinum aktiv |
| har/hade påbördats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| påbördande | |
| Perfekt particip | |
| en påbördad + substantiv | |
| ett påbördat + substantiv | |
| den/det/de påbördade + substantiv | |


