publicerad: 2015
påhäng
på|häng
substantiv
~et; pl. ~ • ngt onödigt tillkommande
Singular | |
---|---|
ett påhäng | obestämd form |
ett påhängs | obestämd form genitiv |
påhänget | bestämd form |
påhängets | bestämd form genitiv |
Plural | |
påhäng | obestämd form |
påhängs | obestämd form genitiv |
påhängen | bestämd form |
påhängens | bestämd form genitiv |