publicerad: 2015
pånyttföda
på·nytt|föda
[på`‑ el. ‑nyt`‑]
verb
‑födde, ‑fött, ‑född n. ‑fött, pres. ‑föder • ge nytt liv; ge ny energi: pånyttföda ngn el. föda ngn på nytt; han var som pånyttfödd efter semestern
| Finita former | |
|---|---|
| pånyttföder | presens aktiv |
| pånyttföds (pånyttfödes) | presens passiv |
| pånyttfödde | preteritum aktiv |
| pånyttföddes | preteritum passiv |
| pånyttföd | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att pånyttföda | infinitiv aktiv |
| att pånyttfödas | infinitiv passiv |
| har/hade pånyttfött | supinum aktiv |
| har/hade pånyttfötts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| pånyttfödande | |
| Perfekt particip | |
| en pånyttfödd + substantiv | |
| ett pånyttfött + substantiv | |
| den/det/de pånyttfödda + substantiv | |
| den pånyttfödde + maskulint substantiv | |


