publicerad: 2015
rashatare
ras|hat·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑hatarna rashat
Singular | |
---|---|
en rashatare | obestämd form |
en rashatares | obestämd form genitiv |
rashataren | bestämd form |
rashatarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rashatare | obestämd form |
rashatares | obestämd form genitiv |
rashatarna | bestämd form |
rashatarnas | bestämd form genitiv |