publicerad: 2015
rastning
rast·ning
substantiv
~en ~ar • till rasta 1,2
Singular | |
---|---|
en rastning | obestämd form |
en rastnings | obestämd form genitiv |
rastningen | bestämd form |
rastningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rastningar | obestämd form |
rastningars | obestämd form genitiv |
rastningarna | bestämd form |
rastningarnas | bestämd form genitiv |