publicerad: 2015
reflektera
re·flekt·era
verb
~de ~t 1 återkasta, återspegla2 tänka, eftersinna: reflektera kring, över ngt – Jfr reflektion.
| Finita former | |
|---|---|
| reflekterar | presens aktiv |
| reflekteras | presens passiv |
| reflekterade | preteritum aktiv |
| reflekterades | preteritum passiv |
| reflektera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att reflektera | infinitiv aktiv |
| att reflekteras | infinitiv passiv |
| har/hade reflekterat | supinum aktiv |
| har/hade reflekterats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| reflekterande | |
| Perfekt particip | |
| en reflekterad + substantiv | |
| ett reflekterat + substantiv | |
| den/det/de reflekterade + substantiv | |


