publicerad: 2015
regulativ
1regul·at·iv
[‑i´v el. reg´ul‑]
adjektiv
~t ~a • reglerande
Positiv | |
---|---|
en regulativ + substantiv | |
ett regulativt + substantiv | |
den/det/de regulativa + substantiv |
2regul·at·iv
[‑i´v el. reg´ul‑]
substantiv
~et; pl. ~ • reglerande bestämmelse el. företeelse; motvikt
Singular | |
---|---|
ett regulativ | obestämd form |
ett regulativs | obestämd form genitiv |
regulativet | bestämd form |
regulativets | bestämd form genitiv |
Plural | |
regulativ | obestämd form |
regulativs | obestämd form genitiv |
regulativen | bestämd form |
regulativens | bestämd form genitiv |