publicerad: 2015
reminiscens
re·min·isc·ens
[‑isen´s el. ‑i∫en´s ljust sj‑ljud]
substantiv
~en ~er • erinring, svagt minne av ngt
Singular | |
---|---|
en reminiscens | obestämd form |
en reminiscens | obestämd form genitiv |
reminiscensen | bestämd form |
reminiscensens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reminiscenser | obestämd form |
reminiscensers | obestämd form genitiv |
reminiscenserna | bestämd form |
reminiscensernas | bestämd form genitiv |