publicerad: 2015
repa
1repa
substantiv
~n repor 1 rispa, skåra2 ett redskap för repning av lin3 en finansiell transaktion med värdepapper – I sammansättn. rep- (till 1 och 2), repo- (till 3).
Singular | |
---|---|
en repa | obestämd form |
en repas | obestämd form genitiv |
repan | bestämd form |
repans | bestämd form genitiv |
Plural | |
repor | obestämd form |
repors | obestämd form genitiv |
reporna | bestämd form |
repornas | bestämd form genitiv |
2repa
verb
~de ~t 1 göra repor i el. på, rispa; stryka eld på tändsticka2 rycka el. stryka av fröhus från; riva av gräs; rispa el. riva upp: repa lin; repa linne3 återhämta, fatta: repa mod4 ⟨vard.⟩ repetera
Finita former | |
---|---|
repar | presens aktiv |
repas | presens passiv |
repade | preteritum aktiv |
repades | preteritum passiv |
repa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att repa | infinitiv aktiv |
att repas | infinitiv passiv |
har/hade repat | supinum aktiv |
har/hade repats | supinum passiv |
Presens particip | |
repande | |
Perfekt particip | |
en repad + substantiv | |
ett repat + substantiv | |
den/det/de repade + substantiv |
repa sig
• hämta sig, krya på sigOrdform(er) repa sig