publicerad: 2015
replikskifte
re·plik|skifte
substantiv
~t ~n • kort samtal el. meningsutbyte
Singular | |
---|---|
ett replikskifte | obestämd form |
ett replikskiftes | obestämd form genitiv |
replikskiftet | bestämd form |
replikskiftets | bestämd form genitiv |
Plural | |
replikskiften | obestämd form |
replikskiftens | obestämd form genitiv |
replikskiftena | bestämd form |
replikskiftenas | bestämd form genitiv |