publicerad: 2015
resvana
res|vana
substantiv
~n ‑vanor • mest i pl.; till vana 1,2 1resa
| Singular | |
|---|---|
| en resvana | obestämd form |
| en resvanas | obestämd form genitiv |
| resvanan | bestämd form |
| resvanans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| resvanor | obestämd form |
| resvanors | obestämd form genitiv |
| resvanorna | bestämd form |
| resvanornas | bestämd form genitiv |


