SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ribba

ribba substantiv ~n ribbor • smal stång; läkt; upp­höjd list el. rand: ​han tog 2,35 med darr på ribban; ​sätta ribban högt äv. ställa höga krav; ​höja ribban äv. öka kraven

Singular
en ribba	obestämd form
en ribbas	obestämd form genitiv
ribban	bestämd form
ribbans	bestämd form genitiv
Plural
ribbor	obestämd form
ribbors	obestämd form genitiv
ribborna	bestämd form
ribbornas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

1ria subst.
2ria verb
  riarökt adj.
  riatorkning subst.
  ribb subst.
  ribba subst.
  ribbad adj.
  ribbskott subst.
  ribbstickad adj.
  ribbstickning subst.
  ribbstol subst.

  Till   alla ordböcker