publicerad: 2015
rotor
rot·or
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • roterande maskindel
Singular | |
---|---|
en rotor | obestämd form |
en rotors | obestämd form genitiv |
rotorn | bestämd form |
rotorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
rotorer | obestämd form |
rotorers | obestämd form genitiv |
rotorerna | bestämd form |
rotorernas | bestämd form genitiv |