publicerad: 2015
ruelse
ru·else
substantiv
~n ~r • ⟨åld.⟩ djup ånger
Singular | |
---|---|
en ruelse | obestämd form |
en ruelses | obestämd form genitiv |
ruelsen | bestämd form |
ruelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ruelser | obestämd form |
ruelsers | obestämd form genitiv |
ruelserna | bestämd form |
ruelsernas | bestämd form genitiv |