publicerad: 2015
rundhult
rund|hult
substantiv
~et el. ~en; pl. ~ el. ~ar • stång som ingår i riggen på segelfartyg
Singular | |
---|---|
ett rundhult (en rundhult) | obestämd form |
ett rundhults (en rundhults) | obestämd form genitiv |
rundhultet (rundhulten) | bestämd form |
rundhultets (rundhultens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
rundhult (rundhultar) | obestämd form |
rundhults (rundhultars) | obestämd form genitiv |
rundhulten (rundhultarna) | bestämd form |
rundhultens (rundhultarnas) | bestämd form genitiv |