publicerad: 2015
rundhult
rund|hult
substantiv
~et el. ~en; pl. ~ el. ~ar • stång som ingår i riggen på segelfartyg
| Singular | |
|---|---|
| ett rundhult (en rundhult) | obestämd form |
| ett rundhults (en rundhults) | obestämd form genitiv |
| rundhultet (rundhulten) | bestämd form |
| rundhultets (rundhultens) | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rundhult (rundhultar) | obestämd form |
| rundhults (rundhultars) | obestämd form genitiv |
| rundhulten (rundhultarna) | bestämd form |
| rundhultens (rundhultarnas) | bestämd form genitiv |


