publicerad: 2015
ruterknekt
ruter|knekt
substantiv
~en ~ar • till knekt 2 1ruter
Singular | |
---|---|
en ruterknekt | obestämd form |
en ruterknekts | obestämd form genitiv |
ruterknekten | bestämd form |
ruterknektens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ruterknektar | obestämd form |
ruterknektars | obestämd form genitiv |
ruterknektarna | bestämd form |
ruterknektarnas | bestämd form genitiv |