publicerad: 2015
ryka
1ryka
verb
rök hellre än rykte, rykt, pres. ryker • det ryker (ur skorstenen) det kommer ut rök
| Finita former | |
|---|---|
| ryker | presens aktiv |
| rök (rykte) | preteritum aktiv |
| ryk | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ryka | infinitiv aktiv |
| har/hade rykt | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| rykande | |
2ryka
verb
rök, rykt, pres. ryker • ⟨vard.⟩ gå förlorad: där rök de sista slantarna
| Finita former | |
|---|---|
| ryker | presens aktiv |
| rök | preteritum aktiv |
| ryk | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att ryka | infinitiv aktiv |
| har/hade rykt | supinum aktiv |
| Presens particip | |
| rykande | |
ryka ihop
• ⟨vard.⟩ börja slåss el. gräla: de rök ihop om en småsakInfinita former att ryka ihop infinitiv aktiv Presens particip ihoprykande
ryka på
• ⟨vard.⟩ anfallaInfinita former att ryka på infinitiv aktiv Presens particip pårykande


