publicerad: 2015
rätt
1rätt
adjektiv; n. ~, ~a • riktig, korrekt; som passar: rätt svar; rätt man på rätt plats; i rättan tid i lämplig el. föreskriven tid – Nästan alla sammansättn. med rätt- hör till 1rätt.
| Positiv | |
|---|---|
| en rätt + substantiv | |
| ett rätt + substantiv | |
| den/det/de rätta + substantiv | |
| den rätte + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de rättare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är rättast | |
| den/det/de rättaste + substantiv | |
| Övrig(a) ordform(er) | |
| rättan | i vissa uttryck |
2rätt
adverb
1 rakt; rätt och slätt helt enkelt; rätt som det var helt plötsligt el. oförmodat2 ganska: det gick rätt (så) bra
| Ordform(er) | |
|---|---|
| rätt | adverb |
3rätt
substantiv
~en ~er 1 det rätta, rättvisa; system av lagar; domstol2 rättighet3 anrättning, maträtt
| Singular | |
|---|---|
| en rätt | obestämd form |
| en rätts | obestämd form genitiv |
| rätten | bestämd form |
| rättens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rätter | obestämd form |
| rätters | obestämd form genitiv |
| rätterna | bestämd form |
| rätternas | bestämd form genitiv |
4rätt
substantiv
~et; pl. ~ • korrekt svar: hon hade nio rätt av tio på provet
| Singular | |
|---|---|
| ett rätt | obestämd form |
| ett rätts | obestämd form genitiv |
| rättet | bestämd form |
| rättets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rätt | obestämd form |
| rätts | obestämd form genitiv |
| rätten | bestämd form |
| rättens | bestämd form genitiv |


