SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

rökare

rök·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. rökarna 1 person som röker tobak2 ⟨vard.⟩ hårt skott t.ex. i fot­boll

Singular
en rökare	obestämd form
en rökares	obestämd form genitiv
rökaren	bestämd form
rökarens	bestämd form genitiv
Plural
rökare	obestämd form
rökares	obestämd form genitiv
rökarna	bestämd form
rökarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  rök subst.
  rök
  rök
  röka verb
  rökande subst.
  rökare subst.
  rökarom subst.
  rökavvänjning subst.
1rökbar adj.
2rökbar subst.
  rökbelägga verb

  Till   alla ordböcker