publicerad: 2015
rökvana
rök|vana
substantiv
~n ‑vanor • mest i pl.; till rök 2 vana 1
Singular | |
---|---|
en rökvana | obestämd form |
en rökvanas | obestämd form genitiv |
rökvanan | bestämd form |
rökvanans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rökvanor | obestämd form |
rökvanors | obestämd form genitiv |
rökvanorna | bestämd form |
rökvanornas | bestämd form genitiv |