publicerad: 2015
röntga
röntga
verb
~de ~t • undersöka el. fotografera med röntgen
| Finita former | |
|---|---|
| röntgar | presens aktiv |
| röntgas | presens passiv |
| röntgade | preteritum aktiv |
| röntgades | preteritum passiv |
| röntga | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att röntga | infinitiv aktiv |
| att röntgas | infinitiv passiv |
| har/hade röntgat | supinum aktiv |
| har/hade röntgats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| röntgande | |
| Perfekt particip | |
| en röntgad + substantiv | |
| ett röntgat + substantiv | |
| den/det/de röntgade + substantiv | |
röntga sig
• genomgå röntgenundersökningOrdform(er) röntga sig


