publicerad: 2015
röstskolkare
röst|skolk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑skolkarna röstskolk
Singular | |
---|---|
en röstskolkare | obestämd form |
en röstskolkares | obestämd form genitiv |
röstskolkaren | bestämd form |
röstskolkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
röstskolkare | obestämd form |
röstskolkares | obestämd form genitiv |
röstskolkarna | bestämd form |
röstskolkarnas | bestämd form genitiv |