publicerad: 2015
sakägare
sak|äg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ägarna • part i rättegång
| Singular | |
|---|---|
| en sakägare | obestämd form |
| en sakägares | obestämd form genitiv |
| sakägaren | bestämd form |
| sakägarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sakägare | obestämd form |
| sakägares | obestämd form genitiv |
| sakägarna | bestämd form |
| sakägarnas | bestämd form genitiv |


